måndag 7 april 2008

Måtte kungahuset och regeringen avstå från invigningen av OS i Kina

Några få regeringschefer vågar ta ton mot förtrycket av mänskliga rättigheter i Kina. Förutom företrädare för Polen, Tjeckien och Frankrike ligger det internationella politiska etablissemanget lågt i kritiken mot diktaturen i Peking. Bristen på politiskt ledarskap är markant sedan länge. Svaga, omogna eller själviska ledare låter många gånger ”gatans parlament” bedriva opinionsbildning. Det är inte alltid det är en nyanserad eller sympatiskt bild demonstranterna ger, ofta är inslagen av våldsromantik påtaglig.

Det kan hända att det bland demonstranterna i London, och idag i Paris finns våldsromantiker. Men demonstranternas agerande mot Kinas olympiska propagandaspel inger ändå hopp, särskilt när uppburna ledare för demokratier gör en nästan deprimerad. Stats- och regeringschefernas passivitet och kalkylerande kring ekonomi och politisk ”payback” känns mer osmaklig än någonsin. Istället borde de med kraft reagera mot Kinas förtryck av sina egna medborgare. Ledarna borde även ta till fället i akt att markera mot Kinas roll i folkmordens Dafur.

Hur det officiella Sverige agerar i förhållande till OS i Kina känns för närvarande mycket osäkert. Måtte kungahuset och regeringen åtminstone ha en känsla av solidaritet med Kinas folk, som är stark nog för att få dem att i alla fall avstå från att delta i OS-invigningen i Peking.

Inga kommentarer:


View My Stats