torsdag 29 oktober 2009

Hönshuset svävade bort

Hönshuset svävade bort! Äntligen fick vi flyttat på lekstugan/hönshuset. Med hjälp av vår tyske vän Frank (som också bor på Åsen) och skogsbonden Mats fick vi transporterat iväg stugan. Nu finns den hos Frank. Han bor i en gammal skola. På tomten har hans höns fått en nytt hus. Alla är glada! Kuckeliku!

Nätverkeri är viktigt överallt. Inte minst på landet. Utan Franks energi och envishet hade vi aldrig blivit av med stugan på ett bra sätt. Att riva den var en möjlighet, men det är roligare med återanvändning. Mats generösa bistånd med traktorn var avgörande. Hela transaktionen, transporten och den tidsödande arbetsinsasten genomfördes utan att några som helst pengar var inblandade. Respekt och viljan att hjälpa räcker långt!

Hip Hop och Volga

Våra nya katter Hip Hop och Volga har funnit sig riktigt tillrätta på landet. De kom till oss i juli. Nästan omdelbart kände de sig som hemma i husen, bland buskarna och träden. Estradörer som de är, uppträdde de snart på Katteatern.

Om inte snabbkörande volvobilar tar katternas liv finns den trista möjligheten att räven tar dem. Det är gott om räv på Åsen. Stackars nyfikna Hip Hop, hon fick ett rejält bett på höger bakben.

Katt som katt! Nej, så är det verkligen inte! Människor är de inte, men väl varelser med karaktär. Individer? Självklart! Värda respekt? Alltid!

Hoppas att såren läker snabbt och ordentligt. Hon verkar vara vid gott humör.

Livet fortsätter efter festen - bättre än någonsin!

Våren, sommaren och hösten har förstås varit fylld med händelser, vardagliga och exceptionella. På Kaffebaren är det mesta sig likt, på ytan åtminstone. Baristan/DJ:n har fått ett barn. Oscar är nu far. Gratulerar!

Ett kvarts år har nästan gått innan jag tog en kaffe på baren igen. Möllevångstorget är sig likt, trots att ganska lång tid förflutit. eller är det jag som är ouppmärksam? Antagligen. Förändrat är det. Damen med de målade ögonbrynen är inte kvar. Henne talade jag med flera gånger i veckan. Så, visst är det annorlunda.

Att mycket känns igen beror nog på att jag efter uppehållet vill att Möllan och kvarteran runt om ska vara sig lika. Hästdoften vid kristianstadsgatan är där! Den "jordar" mig! Jag känner mig hemma.

Lina arbetar mer än tidigare (det är mitt intryck). Trevligt! Hon bidrar till en skön morgonstämning, med sitt sätt att vara och med att låta reggae strömma ur högtalarna.

Sedan jag senast skrev på bloggen har flera minnesvärda händelser ägt rum. Inte minst vår dotters studentavslutning. Den var efterlängtad. Firad blev hon ordentligt.

Vi arrangerade en gårdsfest. Mycket folk. Vänner, vänner, vänner. Vi hade tur med vädret, och tilläts ordna festen på en slags "piazza". Livet fortsätter efter festen, bättre än någonsin!
Bloggtoppen.se

View My Stats