Prins Harry - en kunglighet i tiden!

Den engelske prinsen Harry har återvänt hem efter tio veckors tjänstgöring vid fronten i Afghanistan. Prinsen har, som en soldat bland andra, erfarenhet av det vardagliga och utsatta livet i en militär utpost, i en intensiv krigszon. Kriget mot talibanerna och terrorismen är en angelägenhet för alla som värnar demokrati och mänskliga rättigheter. Utländska trupper finns i Afghanistan på ett FN-mandat. Soldater i fält (även svenska!), särskilt när de är utomlands, behöver känna stöd och omtanke från den regering, det land som sänt ut dem i krig.

Min grundhållning till militär intervention för att lösa konflikter är, milt sagt, kritisk. Mina politiska ideal präglas i hög grad av pacifism. Bruket av våld, är i sig ett allvarligt misslyckande. Men där politiken inte räcker till, kan militära medel vara nödvändiga. Detta sagt, med djup misstro mot våldsanvändning, politiskt motiverad eller ej. Kampen mot terrorismen, som nu förs med vapen i Afghanistan och med FN-mandat är moraliskt försvarbart.

Prins Harry är en av det Förenade Kungadömets främsta företrädare. I likhet med andra kungahus, har även den engelska kungliga familjen starka band till militären, och då tänker jag inte i första hand på ordnar och medaljer som visas fram vid högtidliga tillfällen.

Med sin närvaro i det krigsdrabbade Afghanistan visade prinsen trohet mot demokratiska ideal, och solidaritet med ett utsatt folk. Att dela vardagen med soldater vid fronten, gav prinsen och oss andra, viktiga påminnelser om de fasor ett krig inrymmer. Prins Harry använde sin kungliga glans för att belysa en vardag som vi helst vill ska förbli i skuggan.

Men prins Harry tvingade sig själv, och oss, att se våldet och döden i vitögat, människor skadas och mördas i krig. Det får inte glömmas! Kungligheter har en viktig roll att spela bortom de kungliga gemaken, bortom fest och gala, bortom invigningar och idrottsevenemang. Heder åt prins Harry!