Franz Biberkopf är allena i år. Det gäckande vädret möjliggjorde endast en snöfigur. Timmen var sen och snön hade hunnit bli till sörja. Biberkopf får längta efter Mietze i år. Ensam! Vi lider med honom.
Ännu en vän rycktes bort, strax innan jul. Fruktansvärt! Saknaden är stor efter Bengt.
Den ena vännens frånfälle efter den andre gör att tyngden av sorg växer. Begravningarna, under detta enda år, har blivit till ett tungt minne. Men vi bär också med oss en glädje. Glädjen efter att ha fått vara nära Eva, Sverker, Lennart, Staffan, Anna, och Bengt.
torsdag 31 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar